Tusan oxå.........

Min lilla mormor somnade in den 22/12 07,30.... Mamma ringde efter 8 tiden om jag inte minns helt galet.... Det var ett samtal som man alltid fasar för... Jag får för mig att alla kommer leva för alltid, men så är ju dock inte fallet... Jag tror att jag inte har fattat ännu att hon inte finns längre, känns så jävla overkligt... Får för mig att skulle jag åka hem till henne så sitter hon på sin säng o tittar på tv, eller står i köket o gör mat eller löser korsord... "Mormors lilla hjärtegull", en mening som jag tror att dem flesta av oss barnbarn o barnbarnsbarn har fått höra genom åren... :).. En mening som känns jobbig att aldrig mera få höra henne o säga... Jag sitter o tänker på alla roliga minnen hon har gett en... Jag o mor o gubben o ungarna var hos mormor.. O så började vi bli hungriga.. O mormor ville absolut bjuda oss på mat.. "Ni kan väl åka o köpa sån där Hajmat" sa hon o höjde näven precis som när man hejar på någon.. Fan, tänkte jag.. vadå Hajmat??.. Efter en stund kom de fram ett liljeholmen.. De va ju thaimat hon menade.. Haha... Även om det ibland dröjde mellan gångerna som man träffades så kände man alltid att mormor fanns där för en... Saknar henne bara mer för varje dag som går... Hade så gärna velat hålla om henne en sista gång o säga hur mycket hon har betytt för mig o alla i familjen, släkten... O berätta att jag älskar henne... Du finns i mina tankar o mitt hjärta mormor.. glömmer dig aldrig... "Mormors lilla HjärteGull"